Kvalitetstb

  Hej. Detta är en text jag skrev kring mitt och företagets (i texten kallad ###) medverkan på kvalitetsmässan 2017. ” Våga se världen för vad den skulle kunna bli! Förra året var första gången som ### var med på Kvalitetsmässan. Det var med en viss nervositet som jag klev upp på scen där i svenska mässan och mässade fram min del av det kvalitetsarbetsföredrag vi höll med temat om hur vi jobbar med kvalitet och kvalitetsarbetet inom ###. Eller egentligen pratade jag väl mest om hur jag ville lägga upp detsamma i mitt kommande arbete som kvalitetskoordinator, för detta var innan projektplanen och min nya roll var spikade . I och med vår medverkan på kvalitetsmässan har ### nu tagit ett stort kliv framåt där vi visade på vår intellektuella spänst, kompetens och kvaliteten i det vi gör och kommer att göra framgent. Årets tema för mässan var ”Det nya Sverige”, vilket kan sägas vara omvandling och kvalitet, vilket passade mig utmärkt eftersom vi är mitt i dessa processer själva. Med mig frå

  ”När förändringens vindar blåser bygger en del vindskydd medans andra bygger väderkvarnar” En lång resas början Den 1 december 2017 fick jag uppdraget att implementera ett kvalitetsarbete. Resan fram till det datumet var lång och resan efter det kommer aldrig ta slut. Den första december 2016 fick jag uppdraget att gå in som ortssamordnare i Mariestad och lösa Yrkessvenskauppdraget vi hade där, vilket jag, enligt vad jag erfarit, löst med den ära. I samband med detta bad en kollega mig beskriva hur mitt upplägg och min pedagogiska tanke såg ut, vilket resulterade i något som kan liknas vid en metodisk modell. I mitt arbete med modellen så behövde jag olika dokument för att kunna visa på en spårbarhet och likvärdighet, och bland dem en systematisk kvalitetsarbetsplan. Efter flera mejl- och telefonkontakter med olika chefer slutade det med att jag i ett mejl till chefen för arbetsmarknadsenheten i slutet av mars bifogade ett kvalitetsarbetsplansunderlag med frågeställning och vad som i

  ”Skapa systematik, metod och process för uppföljning av lärares arbete i syfte att hitta best practice i olika utbildningsformer och utbildningsuppdrag” (Källa: Vuxenutbildningen, Utvecklingsområde: Utveckling av undervisningen. Eductus KVALITETSRAPPORT 2016/17) Den 7/8:e februari 2018 var det KompetensUtvecklingsDagar (KUD) i Skövde för de som jobbar med Yrkessvenska i leveransområde Västra Götaland Öst.  Jag var inbjuden som en samverkanspartner och pratade då en del om kvalitetsarbete. Fokus på dagarna var bl a Ett begränsat material med olika varierade modeller/övningar Bedömning Olika fallgropar Bedömning samverkan Att ständigt kompetensutveckla personal är en nödvändighet och en kompetensutvecklingsdag är ett bra sätt att göra det på. Både för att underlätta uppdraget, få in en positiv förändring i verksamheten och att arbetet ska gå lättare men också för att en samverkansdag underlättar och driver på en ”positiv VI-känsla”. En känsla av att vi är med i ett glatt gäng, som håll

  Enligt min åsikt ska allt kvalitetsarbete utgå från och bygga på ”utifrån forskning och beprövad erfarenhet”. Skolinspektionen släppte sin  kvalitetsgranskning kring språkundervisning för invandrare  den 18 april 2018 och kom fram till ungefär samma problemområden som många organisationer brottas med: individualisering, relevant innehåll och kompetensutveckling. I skolinspektionens rapport står det bla.: ”Skolinspektionens resultat överensstämmer således med den problembild som tidigare uppmärksammats. Skolinspektionen finner starka argument för att ytterligare förstärka kontrollen på huvudmannanivå och öka utvecklingsinsatserna av utbildningen för denna grupp av elever så att undervisningen ger de språkliga redskap de behöver för kommunikation och för ett aktivt deltagande i vardags- och samhällslivet och inom arbetslivet.” Detta citat stämmer väl överens med det som står i Academedias kvalitetsrapport 2016/17 under rubriken utveckling av undervisning: ”Skapa systematik, metod och p

  Neil Selwyn är en professor med fokus på digitalisering som har skrivit en lista kring densamma utifrån ett konstruktivt perspektiv: Kompetensutveckla Ta inte teknologin för allvarligt Sätt och behåll agendan själva För in teknologin sist i diskussionen Våga prata om nackdelarna med teknologin Diskutera teknologins värde i verksamheten Få teknologin att jobba för er och inte tvärtom Var tydlig med varför du ska använda teknologin Teknologiska förändringar kan behöva jobbas med innan de kan implementeras Etablera ett dynamiskt och demokratiskt ledarskap kring teknologins användning Se vidare här: Tio kritiska frågor om skolans digitalisering Youtube (obs! på engelska) Boklista Info   Det handlar, lite förenklat, om att vi måste prata med varandra om hur vi ska få teknologin att arbeta för oss istället för att vi blir slavar åt den. Enkelt eller hur? Och min fråga till dig är hur gör du?   //Torbjörn ”Tb” Andersson

  Vanliga definitioner på ”kvalitetstid” är ”tid med fokus, oftast på något man bryr sig om”, ”tid av personligt värde för någon”. För mig, personligen, är kvalitetstid en tid man ler när man tittar tillbaka på, framemot eller är i den och inser värdet den ger. Kvalitetstid är en kvalitetsterm som ofta kretsar kring umgänge. Många gånger menar man ett umgänge med någon i sin familj, sina barn eller liknande men detta umgänge kan lika gärna vara med sig själv när man läser en god bok, ligger i hängmattan eller bara är. Många gånger impliceras en ömsesidighet i just ”kvaliteten” i kvalitetstiden dvs att båda/alla upplever en viss nivå av kvalitet. Samma kvalitetstid kan man ha på arbetet. Vare sig när det är när man hjälper en deltagare/kollega/kund eller gör färdigt det projekt man håller på med. Återigen handlar det om en ömsesidighet med något, i detta fall en person eller ett arbete. Kvalitetstidsfaktorn behöver inte förändras beroende på arbetsförhållanden heller. Oavsett om man utö

  När så höstens och förändringens tider närmar sig har jag en fundering. Vilken temalåt skulle du tycka passade bäst till ett kvalitetsarbete? 4´33? Bolero? Mahna mahna? Imperial march? De givna styckena ovan representerar alla olika sätt att verka fram musik på. Jag tror mycket på att man måste hitta sina egna svängningar och den musik som passar där och då. Ibland fungerar en lugn låt medan andra gånger en mer svängig låt är bättre lämpad. Personligen tycker jag det är oerhört intressant att se vilka låtar man har valt och varför. Att få möjligheten att kunna dyka ned i detta stora hav av olika kompositioner är få förunnat. Det systematiska kvalitetsarbetet ska verka som en hjälp i övergångarna mellan de olika musikstyckena. Med andra ord ska det hjälpa till att skapa ett bra blandband, en bra spellista. Innehållet och ordningen av låtarna i listan ska man gemensamt komma fram till, medan de som jobbar med kvalitetsarbetet ska bistå som en positiv pådrivare i processen. Vi har/kan h

  Vad innebär K-U-L?   Kvalitet                               Kvalitet                               Kvalitet Utveckling                          Utgör                                   Utför Ledarskap                          Ledarskap                          Ledare   ” Kvalitet utveckling ledarskap”, ”Kvalitet utgör ledarskap”, ”Kvalitet utför ledare”.        En av mina små egenheter är att jag ofta söker/finner på akronymer. I detta fall har det dessutom ett antal olika synergieffekter då en förkortning kan innehålla så många ordalydelser/meningar. Jag ska börja med att göra ett inlägg som jag kommer ta i mer igen, en chef måste inte vara ledare eller påvisa ledarskap, en ledare måste inte vara chef, men dom kan vara/visa på det. Vidare måste inte en ledare ha en titel, men hen kan ha.. Jag har något av ett specialintresse i just de tre ovanstående momenten, kvalitet, utveckling, ledarskap vilket också är en av anledningarna till att jag får möjligheten att skriva det här. På senar

  Jag har länge funderat kring vad som gör en bra undervisning/inlärning. Nedan har jag börjat en resa med att resonera kring ”fem delar” i en kvalitetsinriktad undervisning. Jag har bara börjat, och kommer säkert komma åter till dessa delar, men vi inleder lite och ser var vi landar, så häng med. Tydlighet i klartext. Undervisningen bör vara explicit och flera forskare hävdar att inlärning sker i en social kontext, dvs deltagaren ska inte ”jobba själv” hela tiden utan pedagogen måste vara aktivt involverad för att förklara och tydliggöra. Ett grundkoncept kan vara ”Jag gör- vi gör- du gör”, där pedagogen leder utvecklingen genom att först göra själv, sedan tillsammans med deltagaren och slutligen låter deltagaren ta ett självständigt ledarskap i sin egen lärandeprocess. Innehållsfokus Inlärning bör vara innehållsfokuserad snarare än formfokuserad, dvs mer fokuserat på  vad: et  än på  hur: et , genom att man jobbar enligt  strukturer och modeller med ett redan väl etablerat och inarbe

  Hur många av oss har haft den där kollegan som säger ”Nu är jag klar. Hej då!” och sedan försvinner medan du sitter kvar med arbete? Sedan urminnes tider har man förstått vikten av att arbeta tillsammans och att detta arbetssätt ofta ger en större ”vinst” i slutändan oavsett om det gäller mat till stammen eller en större produktionsmängd i verksamheten. Den stora svårigheten är att få igång och sedan verka för en optimering av kollegial samverkan. Personligen tror jag mycket på kollegial samverkan och dess effekter samt verkar mycket för den oavsett om jag är ute och jobbar i eller pratar om en verksamhet. Jag tror också att god kollegial samverkan är en av de viktigaste orsakerna till att en verksamhet blomstrar och växer. När allt annat är lika, är det relationen med mottagaren/kunden/kollegan som avgör. De senaste cirka tio åren har vårt beteende som mottagare totalt förändrats. Och ju mer digitalt vi lever, desto viktigare blir mottagarupplevelsen – i alla kanaler. Via möten kan

  Forskning visar gång på gång vikten av engagemang för ett gott resultat i ett kvalitetsarbete. För mig är den kanske viktigaste faktorn för hur väl man lyckas med ett kvalitetsarbete just engagemang. Men trots detta verkar det som om man har svårt att arbeta för/med engagemang i olika sammanhang. Min formel för att skapa och arbeta med engagemang ligger i akronymen S kapa E ngagemang G enom R ätt A llokerade R esurser Genom att lägga resurserna på de positivt inverkande faktorerna och i möjligaste mån undvika de negativt inverkande faktorerna arbetar man fram en självgenererande kultur som kombinerat med ett strukturerat arbetssätt verkar för ett minimalt insatskrävande gott resultat. Det hela kan tyckas enkelt men i själva verket kan det initialt krävas ett stort arbete med omfattande resursåtgång. Dessa resurser är ibland monetära men allt som oftast är det snarare resurser i form av tid, kraft och dialog/diskussioner, vilka ofta är mer svårhanterliga än de monetära resurserna. Och

  I maj 2019 publicerades en intressant undersökning kring vad svenska arbetstagare värdesätter mest hos en arbetsgivare. Undersökningen är  gjord av Kantar Sifo på rekryteringsföretaget Randstads uppdrag   (länk).  Top 5 av vad vi värdesätter mest hos en arbetsgivare, och då även arbetsplats enligt min tolkning, ser ut som följer Trevliga kollegor 45 % Bra ledarskap 36 % Bra arbetstider 33 % Trygg anställning 31 % Utmanande arbetsuppgifter 28 % Enligt undersökningen dominerar trivsel, arbetsmiljö och arbetsuppgifter totalt medan hög lön och förmåner kommer långt ned på prioriteringslistan vilket är mycket intressant och borde/ skulle kunna diskuteras mycket mer ute i verksamheterna.        Men nu drar vi mot semestertider så jag ska lämna er med en mindre uppgift. Stanna upp, lyft blicken, se dig omkring och ta dig en funderare. Vad skulle du värdera som top 5 viktigaste ingredienserna på en arbetsplats och hur ska du jobba för att få det så? //Torbjörn "Tb" Andersson

 Först, Detta är kanske min mest personliga text någonsin. Inläggen i texten är utifrån mina egna erfarenheter, tyckande osv och jag ber om ursäkt om någon känner sig trampad på tårna. Och som alltid, ingen nämnd och ingen glömd. Vill man diskutera innehållet finns jag här. Sedan, och kanske viktigast i dagens blogg. Jag förlitar mig på att mina medansvariga kan mer än jag, att vi tillsammans stöttar varandra för att göra det bästa vi kan och att skit händer ibland. Personligen omger jag mig med en mängd människor som jag litar på i detta, så tack till er, ni vet vilka ni är. Så, Föreställ dig att du lever i en värld där 99 av 100 personer du möter lever i ultrarapid jämfört med dig. Det är en plåga som gör att man aldrig riktigt kan passa in. För många människor är hög intelligens/prestationsförmåga en förbannelse. En del är obekväma, andra känner sig underlägsna medan de flesta bara tyst accepterar. En högintelligent/högpresterande person ser ofta sig själv som fullt normal. För h

  Manualisering och manualiseringsprocessen är intressant. Liksom när det gäller kvalitetsarbete är några av de viktigaste frågorna: Vad gör kärnverksamheten direkt bättre? Vad är bara till för andra utanför verksamheten? Vad hjälper medansvariga att organisera verksamheten? Vad ska läggas till och vad ska tas bort istället för det tillagda? Vilka manualer är viktiga och vilka dör på ”dokumentkyrkogården”? Hur hindrar manualen administrativt överarbete och öppnar upp för ”mertid”? Vad lär man sig ”utanför manualen” och till vilken nytta är egentligen manualen? Vad gör manualen för att verksamheten ska komma ifrån granskningsarbete till kvalitetsarbete?   Jag hamnade i en intressant diskussion häromdagen, eller egentligen har den pågått ett tag. Jag hävdar med bestämdhet att vilken bil du kör spelar ingen roll för kvaliteten i din körning. Stanna upp lite och fundera på den meningen. Vilken bil du kör spelar ingen roll för kvaliteten i din körning. Oavsett om du kör en dyr eller bil