Hur mycket är ”lite kvalitetstid”?

 Vanliga definitioner på ”kvalitetstid” är ”tid med fokus, oftast på något man bryr sig om”, ”tid av personligt värde för någon”. För mig, personligen, är kvalitetstid en tid man ler när man tittar tillbaka på, framemot eller är i den och inser värdet den ger.

Kvalitetstid är en kvalitetsterm som ofta kretsar kring umgänge. Många gånger menar man ett umgänge med någon i sin familj, sina barn eller liknande men detta umgänge kan lika gärna vara med sig själv när man läser en god bok, ligger i hängmattan eller bara är. Många gånger impliceras en ömsesidighet i just ”kvaliteten” i kvalitetstiden dvs att båda/alla upplever en viss nivå av kvalitet.

Samma kvalitetstid kan man ha på arbetet. Vare sig när det är när man hjälper en deltagare/kollega/kund eller gör färdigt det projekt man håller på med. Återigen handlar det om en ömsesidighet med något, i detta fall en person eller ett arbete. Kvalitetstidsfaktorn behöver inte förändras beroende på arbetsförhållanden heller. Oavsett om man utökar eller skär ner så behöver inte det påverkar kvalitetstiden eftersom det är du själv tillsammans med de/den/det inblandade som gör kvalitetstiden till just vad den är, kvalitetsarbetstid.

En viktig del av kvalitetstid är att det är okej att ha tråkigt före/efter/ under den. Ibland är det till och med så att just tråkigheten förgyller själva kvalitetstiden. Testa.

Slutligen, den bistra sanningen i detta med kvalitetstid och kvalitetsarbetstid är att du måste lösa det själv.

Så, vad betyder kvalitetstid för dig och vad har du för exempel på kvalitetstid?

 

//Torbjörn ”Tb” Andersson

Comments

Post a Comment

Popular posts from this blog

Samarbetsförmågans inverkan på klimatet

Ett gott samarbetsklimat är nyckeln som får engagemangsnivån att öka. Engagerade medarbetare beskrivs ofta som nyckeln till högpresterande team. Det är medarbetarna som, genom sin expertis, professionalitet och förmåga att hantera komplexa problem, utgör kärnan i de flesta kunskapsintensiva företag i dag. Exakt vad medansvarigengagemanget består av varierar mellan organisationer och kulturer. I grund och botten handlar det om beteenden som, när de upprepas om och om igen, stärker gruppen och bidrar till att gruppen når sina mål. I sin allra enklaste form handlar det om att skapa trygghet och visa varandra respekt. Den kommunikativa interaktiviteten, kommunikation och förhållningssätt gentemot varandra, är särskilt viktigt när det kommer till samarbete och samarbetseffekter. Eftersom samarbete har en stark påverkan på engagemanget, så är varje teams framgångsfaktor starkt beroende av samspelet. S amsyn  Det är av vikt att Skapa, och säkerställa, en tydlig gemensam bild av vad som s...
Read more

Kvalitet i en digital miljö

  Neil Selwyn är en professor med fokus på digitalisering som har skrivit en lista kring densamma utifrån ett konstruktivt perspektiv: Kompetensutveckla Ta inte teknologin för allvarligt Sätt och behåll agendan själva För in teknologin sist i diskussionen Våga prata om nackdelarna med teknologin Diskutera teknologins värde i verksamheten Få teknologin att jobba för er och inte tvärtom Var tydlig med varför du ska använda teknologin Teknologiska förändringar kan behöva jobbas med innan de kan implementeras Etablera ett dynamiskt och demokratiskt ledarskap kring teknologins användning Se vidare här: Tio kritiska frågor om skolans digitalisering Youtube (obs! på engelska) Boklista Info   Det handlar, lite förenklat, om att vi måste prata med varandra om hur vi ska få teknologin att arbeta för oss istället för att vi blir slavar åt den. Enkelt eller hur? Och min fråga till dig är hur gör du?   //Torbjörn ”Tb” Andersson
Read more

Fem delar i en kvalitetsinriktad undervisning

  Jag har länge funderat kring vad som gör en bra undervisning/inlärning. Nedan har jag börjat en resa med att resonera kring ”fem delar” i en kvalitetsinriktad undervisning. Jag har bara börjat, och kommer säkert komma åter till dessa delar, men vi inleder lite och ser var vi landar, så häng med. Tydlighet i klartext. Undervisningen bör vara explicit och flera forskare hävdar att inlärning sker i en social kontext, dvs deltagaren ska inte ”jobba själv” hela tiden utan pedagogen måste vara aktivt involverad för att förklara och tydliggöra. Ett grundkoncept kan vara ”Jag gör- vi gör- du gör”, där pedagogen leder utvecklingen genom att först göra själv, sedan tillsammans med deltagaren och slutligen låter deltagaren ta ett självständigt ledarskap i sin egen lärandeprocess. Innehållsfokus Inlärning bör vara innehållsfokuserad snarare än formfokuserad, dvs mer fokuserat på  vad: et  än på  hur: et , genom att man jobbar enligt  strukturer och modeller med ...
Read more