Kvalitetstb

  Neil Selwyn är en professor med fokus på digitalisering som har skrivit en lista kring densamma utifrån ett konstruktivt perspektiv: Kompetensutveckla Ta inte teknologin för allvarligt Sätt och behåll agendan själva För in teknologin sist i diskussionen Våga prata om nackdelarna med teknologin Diskutera teknologins värde i verksamheten Få teknologin att jobba för er och inte tvärtom Var tydlig med varför du ska använda teknologin Teknologiska förändringar kan behöva jobbas med innan de kan implementeras Etablera ett dynamiskt och demokratiskt ledarskap kring teknologins användning Se vidare här: Tio kritiska frågor om skolans digitalisering Youtube (obs! på engelska) Boklista Info   Det handlar, lite förenklat, om att vi måste prata med varandra om hur vi ska få teknologin att arbeta för oss istället för att vi blir slavar åt den. Enkelt eller hur? Och min fråga till dig är hur gör du?   //Torbjörn ”Tb” Andersson

  Vanliga definitioner på ”kvalitetstid” är ”tid med fokus, oftast på något man bryr sig om”, ”tid av personligt värde för någon”. För mig, personligen, är kvalitetstid en tid man ler när man tittar tillbaka på, framemot eller är i den och inser värdet den ger. Kvalitetstid är en kvalitetsterm som ofta kretsar kring umgänge. Många gånger menar man ett umgänge med någon i sin familj, sina barn eller liknande men detta umgänge kan lika gärna vara med sig själv när man läser en god bok, ligger i hängmattan eller bara är. Många gånger impliceras en ömsesidighet i just ”kvaliteten” i kvalitetstiden dvs att båda/alla upplever en viss nivå av kvalitet. Samma kvalitetstid kan man ha på arbetet. Vare sig när det är när man hjälper en deltagare/kollega/kund eller gör färdigt det projekt man håller på med. Återigen handlar det om en ömsesidighet med något, i detta fall en person eller ett arbete. Kvalitetstidsfaktorn behöver inte förändras beroende på arbetsförhålland...

  När så höstens och förändringens tider närmar sig har jag en fundering. Vilken temalåt skulle du tycka passade bäst till ett kvalitetsarbete? 4´33? Bolero? Mahna mahna? Imperial march? De givna styckena ovan representerar alla olika sätt att verka fram musik på. Jag tror mycket på att man måste hitta sina egna svängningar och den musik som passar där och då. Ibland fungerar en lugn låt medan andra gånger en mer svängig låt är bättre lämpad. Personligen tycker jag det är oerhört intressant att se vilka låtar man har valt och varför. Att få möjligheten att kunna dyka ned i detta stora hav av olika kompositioner är få förunnat. Det systematiska kvalitetsarbetet ska verka som en hjälp i övergångarna mellan de olika musikstyckena. Med andra ord ska det hjälpa till att skapa ett bra blandband, en bra spellista. Innehållet och ordningen av låtarna i listan ska man gemensamt komma fram till, medan de som jobbar med kvalitetsarbetet ska bistå som en positiv pådrivare i processen...

  Vad innebär K-U-L?   Kvalitet                               Kvalitet                               Kvalitet Utveckling                          Utgör                                   Utför Ledarskap                          Ledarskap             ...

  Jag har länge funderat kring vad som gör en bra undervisning/inlärning. Nedan har jag börjat en resa med att resonera kring ”fem delar” i en kvalitetsinriktad undervisning. Jag har bara börjat, och kommer säkert komma åter till dessa delar, men vi inleder lite och ser var vi landar, så häng med. Tydlighet i klartext. Undervisningen bör vara explicit och flera forskare hävdar att inlärning sker i en social kontext, dvs deltagaren ska inte ”jobba själv” hela tiden utan pedagogen måste vara aktivt involverad för att förklara och tydliggöra. Ett grundkoncept kan vara ”Jag gör- vi gör- du gör”, där pedagogen leder utvecklingen genom att först göra själv, sedan tillsammans med deltagaren och slutligen låter deltagaren ta ett självständigt ledarskap i sin egen lärandeprocess. Innehållsfokus Inlärning bör vara innehållsfokuserad snarare än formfokuserad, dvs mer fokuserat på  vad: et  än på  hur: et , genom att man jobbar enligt  strukturer och modeller med ...

  Hur många av oss har haft den där kollegan som säger ”Nu är jag klar. Hej då!” och sedan försvinner medan du sitter kvar med arbete? Sedan urminnes tider har man förstått vikten av att arbeta tillsammans och att detta arbetssätt ofta ger en större ”vinst” i slutändan oavsett om det gäller mat till stammen eller en större produktionsmängd i verksamheten. Den stora svårigheten är att få igång och sedan verka för en optimering av kollegial samverkan. Personligen tror jag mycket på kollegial samverkan och dess effekter samt verkar mycket för den oavsett om jag är ute och jobbar i eller pratar om en verksamhet. Jag tror också att god kollegial samverkan är en av de viktigaste orsakerna till att en verksamhet blomstrar och växer. När allt annat är lika, är det relationen med mottagaren/kunden/kollegan som avgör. De senaste cirka tio åren har vårt beteende som mottagare totalt förändrats. Och ju mer digitalt vi lever, desto viktigare blir mottagarupplevelsen – i alla kanaler. Via möten ...

  Forskning visar gång på gång vikten av engagemang för ett gott resultat i ett kvalitetsarbete. För mig är den kanske viktigaste faktorn för hur väl man lyckas med ett kvalitetsarbete just engagemang. Men trots detta verkar det som om man har svårt att arbeta för/med engagemang i olika sammanhang. Min formel för att skapa och arbeta med engagemang ligger i akronymen S kapa E ngagemang G enom R ätt A llokerade R esurser Genom att lägga resurserna på de positivt inverkande faktorerna och i möjligaste mån undvika de negativt inverkande faktorerna arbetar man fram en självgenererande kultur som kombinerat med ett strukturerat arbetssätt verkar för ett minimalt insatskrävande gott resultat. Det hela kan tyckas enkelt men i själva verket kan det initialt krävas ett stort arbete med omfattande resursåtgång. Dessa resurser är ibland monetära men allt som oftast är det snarare resurser i form av tid, kraft och dialog/diskussioner, vilka ofta är mer svårhanterliga än de monetära r...